onsdag 17 februari 2010

Tomt.

Idag ska jag åka hem till Skövde. UGH. Jagvillinte. Jag vill inte åka hem till den lilla hålan igen. Okej, jag åker förvisso hem för att jag och syster A ska gå på Betnér ikväll. Det blir säkert skitbra, vi ska dessutom äta på Voda innan. Skoj skoj.
Men ärligt. Jag skiter egentligen i Betnér. Vill stanna i den här Stockholmsförorten som jag så smått lär känna. Vill stanna hos min JK...
Fick förresten en supertuff (eller frän/käck, som en någon annan sa...) mp3 av JK igår. Min andra har ju gått sönder av någon mystisk anledning. Den nya är fräsig i alla fall. Han kan sina saker den där JK.
Nu borde jag duscha, ska iväg om en och en halv timme. Helvetsjävlaskit.














Den är lite 90-talig sådär. Helt underbar om jag får säga det själv.

måndag 15 februari 2010

Tankar från en Brink

Så sitter jag här. I en säng i en Stockholmsförort. Tänker. Massa tankar. Om mig själv och andra. Om det som vart, om det som är. Om min framtid som är så suddig. Vore kul om jag visste exakt och precis vad jag ville. Eller, det vet jag. Problemet är bara att jag ständigt kommer på saker som hindrar mina framtidsplaner. Jag kan inte tro på mig själv. Jag får för mig att jag kommer sitta fast i Skövde hela livet. Det vore en mardröm. Måste göra något. Kraven på mig själv förstör. Jag har en bild av mig själv som jag inte kan leva upp till. Hur störd får man vara? Ordet måste gör att jag inte gör något. Borde man gör en lista på saker man ska göra?
Mycket av mitt problem tror jag är att jag vill äta kakan, och samtidigt ha den kvar. Jag vill vräka i mig mat - men bli pinnsmal. Jag vill flytta till Leksand - men samtidigt bo med JK. Jag vill, jag vill, jag vill. Men, men, men. Varför saknar jag karaktär, när alla andra i min omgivning har det?

Fuck it.

måndag 1 februari 2010

Första.

Olrajt. Nu är jag mainstream. Nu har jag en blogg. Ungefär som resten av alla 19-åringar. Min blogg kommer säkert inte skilja sig något mot alla dom andra som finns där ute, även om jag vill tro det. Vad som däremot känns förbannat skönt, är att den här bloggen bara handlar om mig. Moi, ich, I, jag, mej. Fan, det här skulle jag gjort tidigare.