Så sitter jag här. I en säng i en Stockholmsförort. Tänker. Massa tankar. Om mig själv och andra. Om det som vart, om det som är. Om min framtid som är så suddig. Vore kul om jag visste exakt och precis vad jag ville. Eller, det vet jag. Problemet är bara att jag ständigt kommer på saker som hindrar mina framtidsplaner. Jag kan inte tro på mig själv. Jag får för mig att jag kommer sitta fast i Skövde hela livet. Det vore en mardröm. Måste göra något. Kraven på mig själv förstör. Jag har en bild av mig själv som jag inte kan leva upp till. Hur störd får man vara? Ordet måste gör att jag inte gör något. Borde man gör en lista på saker man ska göra?
Mycket av mitt problem tror jag är att jag vill äta kakan, och samtidigt ha den kvar. Jag vill vräka i mig mat - men bli pinnsmal. Jag vill flytta till Leksand - men samtidigt bo med JK. Jag vill, jag vill, jag vill. Men, men, men. Varför saknar jag karaktär, när alla andra i min omgivning har det?
Fuck it.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar